Isa

Fynd på bortom retro: Vice och en liten text innan ett fotoreportage:

Dear Julie,

Do you ever feel like an extra in your own life? It seems like I'm forever stuck in the background, watching other people say and do all the things I feel inside. One day I'm gonna suprise everyone with my talents. They will be laughing and crying and texting me so often that I will be annoyed. Until then;

Sandy

Hangover oh yes! Vilken natt, uj uj uj. Det händer inte ofta att vi kommer hem vid femsnåret men inatt var en sådan natt. Underlig men ack så rolig. Sympatisk smart kines, mäkta snygg man, bra musik och ett mycket ehrm konstigt dansgolv.

Linnea, igår: Det är tur att du gillar att gå ut. Vi är partytjejer!

Linnea, imorse: Fuck the pain away

Jag: And heaven knows I'm miserable now

Jag: Det är såhär det kommer att kännas när vi är gravida.

Amanda går i någonslags fosterställning till jobbet och flaskorna med vin och pfeffermintvodka ligger på bordet. Yep that was our morning.

Hej hej!

Jag ligger i min stora breda säng, kuddarna är uppbullade, laptopen i knät och en lotuslykta i turkost som brinner på sängbordet. Väldigt mysigt faktiskt. Väckarklockan är satt på halvnio, men mobilen ringer nio om jag är väldans trött och vill sova mera. Lyxigt värre.

Om två veckor spatserar vi på franska gator. Tills dess nöjer jag mig med att träffa fina flickorna (kanske P) och ladda ner indie och dolly parton. Imorgon ska vi klubba och dricka tjeckisk persikolikör, grön och vit vodka och så lite öl på det hela. Och jag har så mycket kläder men vet ändå aldrig vad jag ska ha på mig. Mina nya vinröda kängor kanske?

Just nu läser jag Victoria Benedictsson, hon är strålande måste jag säga. Den bergtagna handlar om en kvinna som flyttar till paris och inleder ett kärleksförhållande (utan sexuella förbindelser) med en norsk-fransk konstnär.

Såhär såg hon ut:



Och såhär skrev hon:

"Jag sitter med en röd annotationsbok i handen. En liten bok, knappt så stor som min hand; icke hälften av dess blad är fullskrivna, och dock rymmer de hela min historia: historien om en hemlig, stulen lycka, som jag betalar med mitt liv."

.....

”Han hade upptäckt min enda talang: att spela alla möjliga svenska folkvisor och polskor. Jag hade en tid drivits av en fullkomlig samlarvurm och kunde nu en oändlig massa dylik musik utantill och i alla variationer.”

.....

"Jag kan icke skriva det ordentligt ännu. Det är kastat ned på papperet i skälvande hast och nästan utan tanke på formen. /…/ Det finns en lucka. Jag kan icke fylla den. Det är som att rista med en nålsudd i sitt eget hjärta.”

Ja vad ska man välja, Island eller NY? Solen som aldrig går ner på den isländska sommaren och klubbar som lär ska vara helt otroliga, eller skyskrapor i New York med en vän vid min sida att dela allting med? Beslutsångesten går inte av för hackor. Hack hack ack ack.

Idag var jag ute med Malte, höstlöven var knallgula och blöta. Molnen var så grå och täta att man inte ens kunde se flygplanen. Det börjar komma på riktigt, regnrusket och väckarklockor som skulle kunna kallas morgonhitler. Jag vill bara kura ner mig i min säng med mina nya rödprickiga koppar fyllda med varm choklad och vispgrädde. Och jag vill att någon annan också ska dricka det med mig.

I Paris ska vi dricka kaffe, vin och äta baguetter, croissanter och creme de la creme de la edgar. Vi ska strosa runt, kolla på konst och träffa fransoser med lockigt hår. På nätterna ska vi dansa till electro....inbillar jag mig med övertygelse. Och ett paket av de där farliga sakerna som gör ens lungor svarta tror jag bestämt kommer sitta fin fint.

Som en smäck.

Det blev det tillslut. Ett par dagar av verklighetstillflykt, tres bien.....längtar så himlans efter det.

Imorgon ska jag ta en lång promenad efter jobbet, genom skogen med min nya musikspelare från philips (har även en philipstv, lite kul är det väl?). Måste tänka igenom saker och ting, vad jag ska säga till henne. Jag har ont i magen för jag är världens sämsta på att ta konflikter, på att säga ifrån. Jag vill inte utan drar mig bara undan och säger ingenting (vilket naturligtvis absolut inte fungerar). Alls. Det fungerar inte alls.

Men det är imorgon. Nu ska jag försöka sova och drömma om Paris. Det kommer inte gå så bra. Imorgon kommer jag förhoppningsvis sova bättre.

Puss godnatt mina kära läsare

Smått miserabel helg. Nyss spillde jag stearin över hela mina favoritbyxor.  Jag hittade en katt vid slussen som strök omkring och P tog hem en barstol. Ungefär så.


(you met me at a very strange time in my life)

Det är inte bara S som haft konstiga drömmar. Nu ska jag berätta om mina kändisdrömmar:

Den första är gammal. Jag drömde om Tom Cruise, han hade gröna converse och vi spelade in en film tillsammans. Jag minns att jag tyckte vi hade något speciellt tillsammans. På sina converse hade han broderat Suri och Kates namn. Då tänkte jag att nej det här kommer aldrig hålla. Sen slutade drömmen mitt i en spännande actionscen (som spelades i i en gympasal).

Den andra handlar om mig och Kleerup. Han och jag hade en konsert tillsammans på en kreddig festival. Vi drogade i störda mängder. Jag kommer verkligen ihåg hur påverkad jag var, helt sjukt att man kan känna så när man drömmer. Iallafall så slutade denna dröm med att en man föll ner i ett stup under en röd stuga. Han dog. På sjukhuset (där jag avgiftades) mötte jag amanda och linnea och grät i deras famnar. Jag ska aldrig aldrig droga igen sa jag. Snipp snapp slut.

Den tredje och sista kändisdrömmen jag ska berätta om handlar även den om musik: Lykke Li höll konsert i en grotta. Hon stod i en öppning och framför henne var en sjö och runt den stod vi som lyssnade. Det var mörkt förutom runt oss och henne. Det hela såg ut som det kvinnliga könsorganet, jag grät för att det var så vacker.

Hur svarar man på gratulationer på facebook? Jag mår dåligt över folk som grattar mig som jag fullkomligt struntat i. Bajs bajs liksom. Socialakoderfinnsinteimittlivofta.

Ja alltså idag inleds mitt SISTA år som tonåring. Dags att leva ut det till fullo med andra ord.

Typ såhär eller liksom man ba eller öhhhh

Kvällen ska spenderas med The Hills samt Desperata Hemmafruar (som för övrigt tappat stinget och ballat ur totalt, men det är fortfarande underhållande). Det börjar bra.

Pusshejdå ♥

Jag fick hybris och köpte ett par svarta sammetsskor. Och trollsländor att ha i håret.

Dagens införskaffande med den fina damen:

Blå basker
Svarta sammetsskor
Vinröd sammetsklänning
Trollsländor att ha i håret
Leksakshund
Memo med målade blommor

Samt kulturell näring i form av Daliutställningen med Vezzoli. Den var bra. Konstig och drömsk och allt sånt. Och jag förstår mig verkligen inte på pojkar, pojken. Hur fungerar de? På riktigt alltså?

Fortsätter på spåret kärlek. Det är inne nu har jag förstått. Eller så är det bara jag som hittar och ser det överallt. Kanske är det bara en fas. Jag är fortfarande i första. Och jag vill säga;

Men det kan jag nog...(vänta alltså) fast jag har lite svårt att sova ibland.



...... 

Raderat.