Isa

Jag måste än en gång påpeka att vi lever i en surrealistisk verklighet. Ytterligare bevis på detta var gårdagkvällen. Rosenhill var en trevlig tillställning, det är väldigt mysigt därute. För att beskriva det hela skulle  man kunna säga att det är som att kliva tillbaka till den gröna vågen litegrann. Flummiga människor och öl som ska kastas i en saab. En läskig clown i 70-tals outfit med touch av rave. Andra människor som är mindre flummiga, om än konstiga. Det är befriande i måttliga mängder.

Numera ligger Sartres "Muren" och Barricos "Silke" på mitt nattygsbord, jag lyssnar även på den fantastiska kvinnan:

http://www.youtube.com/watch?v=h4ZyuULy9zs&feature=related

Idag: yllestrumpor, sjal, jacka, skor. Solglasögon.

Skördefest

Det är fint väder ute och Malte säger fortarande gul så himla sött. Och jag ska jobba hela nästa vecka.

Har jobbat idag. Det var jobbigt. Jag vill inte jobba. Istället drömmer jag om:

Sov över på Ekerö med mina flickor. Något miserabla flickor kanske ska tilläggas. Affärer som helt plötsligt är försvunna, förskräckliga optiker, surrealistisk verklighet. Milk och sånt. Trevligt och välbehövt.

Fick ett konstigt sms från okänd, i stil med smset som löd: hemoroider hemoroider hemoroider. Fast finare:

Ibland glömmer man bort sin egen lycka. Stjärnhimmelen och fötter i vått gräs. Vandring genom nattsvart stad. Ibland glömmer man bort det lilla.

Idag var ingen bra dag. Eller den var bra när M kom hem och satt och kramade mig i soffan. Den var även bra när han radade upp bilarna i färgordning och sa gul bil utan att betona l:et.  Och när han sjöng ia ia ia på de gröna mattan med pingviner på.

Jag vill inte sova eftersom man måste vakna. Jag gillar inte att somna och jag gillar inte att vakna. Så var det sagt. Det är lite konstigt det där med att sova. Ena stunden är man här och andra där.

Vilsen.

Ibland undrar jag om det hade passat bättre att heta Hedvig?

Öroninflammation, halsont, hosta, huvudvärk. Pallrade iväg till farbror doktorn igår, fick medicin, dyrt men välbehövt.
Jag känner mig redan bättre vilket jag tror kommer leda till att jag för första gången får en mysig sjukdomsdag. Singing in the rain börjar klockan fyra och jag har mat, glass och lite godis hemma, och icke att förglömma: ingefära och citronte.
Lyssnar på Nina Simone och redigerar bilder, polaroid, flickr och Picnik är mina nya upptäckter. Love it. En annan sak som är väldigt fin är att jag har världens gulligaste kusin som skickar fina sms när jag är sjuk. Hon heter Josefin.

Och ni mina vänner bor alldeles alldeles för långt bort

Still sick. Har rensat hemma. Rensat i röran så att säga. Plockat, donat och tänkt över mina tre år i stockholm som verkligen har varit underjorden och himlen på samma gång. Tänk vad ynka tre år kan göra. Om tre år är jag 22 år, om sex år är jag 25 och om elva år är jag 30.

Har provat mittbena idag, med luggen flätad åt sidorna. Har inte bestämt mig än om det är hippt och hett eller fult och förfärligt.

All your hopes and dreams, they rise and fall/  windsor for the derby

Ni vet den där tiden på dan när bara våra värsta år, sjunde himlen och tv-shop går? När man är sjuk och bara orkar kolla på tv och dricka lite te ärdet den värsta tiden på dygnet. Utan tvekan. Och det är ett mysterium, för de måste visas av någon anledning, annars skule de sätta in bra repriser åtminstone. Eller amerikanska familjefilmer. Vad som helst, men icke! Nej nej istället får jag ligga där i soffan och vara irriterad ett par timmar, och inte nog med det, jag blir dummare på köpet också. Ett bevis på den nya dumheten är att jag tycker det är kul att leka med webcam som resulterade i tantbilder:

Miserabelt är dagens ord. Undrar litegrann om pussandet på främmande pojkar som börjar på P kan ha med det och göra. Kanske har jag och min vän drabbats av den nya infuensan.

Smell of dust.
Stars melting from heaven.
Smell of smoke.
Oh how I loved it.
(I still do.)

korsord



mamma


jag


coctails


middag på mitt vis


vid poolen


Pigadia


Ut och äta