Isa

Helt plötsligt såg jag det klart för mig, som en sol i massor av färger. Jag har en plan. Äntligen har jag ett litet hum om vad jag ska göra för en stund. För några månader, för några veckor, för några år. Vi får se, jag tänker inte säga vad, inte mer än att jag är glad att det kunde vara så enkelt. När det kommer ske har jag ingen aning om, men allra tidigast om tre år.

Och nej jag har inte bestämt mig för vad jag ska bli när jag blir stor. Jag har bara bestämt mig för vad jag ska göra ett tag. Kanske temporärt, kanske inte.



Det allra bästa är att jag inte kommer vara beroende av någon annan.