Isa

Hej hej!

Jag ligger i min stora breda säng, kuddarna är uppbullade, laptopen i knät och en lotuslykta i turkost som brinner på sängbordet. Väldigt mysigt faktiskt. Väckarklockan är satt på halvnio, men mobilen ringer nio om jag är väldans trött och vill sova mera. Lyxigt värre.

Om två veckor spatserar vi på franska gator. Tills dess nöjer jag mig med att träffa fina flickorna (kanske P) och ladda ner indie och dolly parton. Imorgon ska vi klubba och dricka tjeckisk persikolikör, grön och vit vodka och så lite öl på det hela. Och jag har så mycket kläder men vet ändå aldrig vad jag ska ha på mig. Mina nya vinröda kängor kanske?

Just nu läser jag Victoria Benedictsson, hon är strålande måste jag säga. Den bergtagna handlar om en kvinna som flyttar till paris och inleder ett kärleksförhållande (utan sexuella förbindelser) med en norsk-fransk konstnär.

Såhär såg hon ut:



Och såhär skrev hon:

"Jag sitter med en röd annotationsbok i handen. En liten bok, knappt så stor som min hand; icke hälften av dess blad är fullskrivna, och dock rymmer de hela min historia: historien om en hemlig, stulen lycka, som jag betalar med mitt liv."

.....

”Han hade upptäckt min enda talang: att spela alla möjliga svenska folkvisor och polskor. Jag hade en tid drivits av en fullkomlig samlarvurm och kunde nu en oändlig massa dylik musik utantill och i alla variationer.”

.....

"Jag kan icke skriva det ordentligt ännu. Det är kastat ned på papperet i skälvande hast och nästan utan tanke på formen. /…/ Det finns en lucka. Jag kan icke fylla den. Det är som att rista med en nålsudd i sitt eget hjärta.”