Nostalgi.

Såhär skrev jag i min första blogg när jag slutade nian:

Idag fick jag ett sår i hjärtat!

Fredagen den 9 juni 2006 kommer att vara oförglömlig. Sista dagen i skolan tillsammans med mina underbara klasskamrater.
I onsdags sov vi alla över på skolan, i det nystädade men smutsiga klassrummet fick de som ville några få timmars sömn. Jag och Anton låg och gosa på en madrass (obs, kompisgos) tills vi skulle upp och salama stan. Vad det innebar är det bara de involverade soldaterna som vet, de andra har bara lite aning. Det var iallafall grymt roligt och häftigt att se hela staden tom...mer avslöjar jag inte, jo mina händer luktade förfärligt illa och var alldelles flottiga. Haha. Det var dock inte lika kul att vakna upp nästa morgon av att några dumma elakingar, DumA1 och DumA2 (Amanda och Anton), väckte mig genom att kittlas, dra i sovsäcken och dessutom bära ned mig liggandes (fortfarande i sovsäcken) på madrassen till gympasalen. Mitt morgonhumör är som sagt inte att leka med.
Nästa dag gick långsamt, egentligen så tjänade det ingenting till att vi var i skolan för vi var mest som bajskorvar i en kohage medan de andra eleverna var som irriterande surrande flugor kring oss. När jag kom hem blev jag utelåst i några timmar. Sedan målade jag mina kubbklossar och gick och lade mig i den sköna rena sängen.



Tiderna har förändrats. Haha.
Imorgon tar jag studenten. Jag kan inte riktigt säga att alla människor i min klass är underbara. Har haft ganska mycket problem med den faktiskt. Men what the heck? Jag har ju faktiskt några helt fantastiska kompisar och går ut med helfina betyg.

IMORGON ÄR DAGEN MED STORT D!!!

Jag kan verkligen inte förstå.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0