Angående livet.

Jag måste än en gång påpeka att vi lever i en surrealistisk verklighet. Ytterligare bevis på detta var gårdagkvällen. Rosenhill var en trevlig tillställning, det är väldigt mysigt därute. För att beskriva det hela skulle  man kunna säga att det är som att kliva tillbaka till den gröna vågen litegrann. Flummiga människor och öl som ska kastas i en saab. En läskig clown i 70-tals outfit med touch av rave. Andra människor som är mindre flummiga, om än konstiga. Det är befriande i måttliga mängder.

Numera ligger Sartres "Muren" och Barricos "Silke" på mitt nattygsbord, jag lyssnar även på den fantastiska kvinnan:

http://www.youtube.com/watch?v=h4ZyuULy9zs&feature=related


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0